Rasstandard Bichon Frisé
Bichon frisé härstammar från rasen bichon teneriffe. På 1400-talet tog spanska sjömän med dessa hundar till Teneriffa och därifrån fick de följa med på resor. Rasen blev sedan populär vid renässanshoven och därefter var den en uppskattad luffar- och cirkushund. Bichon frisé är formellt sett en relativt ung ras och den första rasstandarden kom 1933. Det stora uppsvinget för rasen kom då den presenterades klippt, eftersom detta framhävde både de vackra proportionerna och rasens uttrycksfulla ögon. 1976 kom de första exemplaren av rasen till Sverige.
Rasen är en utpräglad sällskapshund, glad och lättlärd och angelägen om att vara sin ägare till lags. Den kräver måttligt med motion, men tackar inte heller nej till skojig aktivering, som till exempel agility eller flyball. En bichon frisé passar bra till en oerfaren hundägare. Rasen passar även bra med barn, men föräldrar bör som alltid tänka på att en hund, oavsett ras, inte är någon leksak.
Bichon frisé är en i stort sett sund hundras. Det gäller att i första hand se till att föräldrarna är friska och sunda. I rasen finns PRA och olika katarakter (ögonsjukdom) och för att få registrera valpar krävs att föräldrarna är ögonundersökta innan parning. För registrering krävs även att föräldrarna är knäledsundersökta innan parning. Klåda och allergier förekommer i rasen, samt problem med rinnande ögon. Rasen ingår i Svenska Kennelklubbens hälsoprogram avseende PRA och patella (lösa knäleder).
Bichon frisé är positiv och glad och gillar att vara med på det mesta. Det härliga temperamentet är ett av rasens signum
Rasen är en dvärghund med max 30 cm i mankhöjd. De speciella kännetecknen för rasen är de tre svarta prickarna; de runda mörka ögonen och den svarta nostryffeln, som tillsammans bildar en triangel. Pälsen som är vit och silkeslen, klipps på kroppen för att framhäva hundens proportioner och huvudet rundklipps för att framhäva de vackra ögonen.
Pälsvården är krävande och det är viktigt att vara införstådd med att det tar tid att sköta en bichon frisé. Hunden ska kardas och kammas varje dag, samt badas ungefär var fjortonde dag. Efter att hunden badats ska den fönas torr och samtidigt ska pälsen kardas, så att den blir rak. Skötseln tar i snitt två timmar per vecka, utöver tiden för badning och föning. Beroende på pälskvalitet bör hunden klippas ungefär var sjätte vecka. En av rasens fördelar är att den inte fäller.
Skaffa dig så mycket information om rasen som möjligt och var mycket noga med valet av uppfödare. Ta också reda på vad du får för hjälp av uppfödaren efter det att du fått hem valpen då många frågor uppstår. Något att tänka på är att den kräver en hel del pälsvård och är man inte intresserad av det, bör man se sig om efter en annan ras.
Denna text är framtagen i samarbete med rasklubben.
............................................................ ................................................................ ................................................................. ............................................................. ................................................... ................................................
Rasstandard Hemland: Frankrike, Belgien Helhetsintryck Liten glad, livlig och lekfull med högburen och stolt huvudhållning och livliga och uttrycksfulla ögon, nosen ska vara medellång och pälsen ska ha utdragna korkskruvslockar, påminnande om en mongolisk get.
BFR:s kommentar: Proportionerlig balans finner man hos bichonen. Han är inte så kort i ryggen att han ser hoptryckt ut. Inte heller så lång att han förefaller klumpig och otymplig. Det är en ras utan överdrifter åt något håll och därför finns ingen orsak till osunda rörelser och avsaknad av balans. Bichonens mankhöjd är lika med längden på ryggen från manken till svanssättningen.
Huvud Skallen ska vara längre än nosen i proportionerna 8 till 5 cm och skallens omkrets i förhållande till höjd och bredd omkring 27cm. Föga framträdande pannavsats med lätt synligt pannveck. Skallen skall vara flat men verka rund på grund av pälsen. Släta, inte muskulösa kinder. Rundad nos med djupsvart, slät och blank nosspegel. Läpparna ska vara tunna, tämligen strama och överläppen lagom lång för att täcka underläppen. Den får varken vara lång, tung eller hängande. Läppen är vanligen svart pigmenterad till mungiporna.
BFR:s kommentar: Päls kan vilseleda och en skicklig klippning kan dölja en mängd fel. En linje dragen mellan de yttre ögonvrårna och fram till nosspegeln skall bilda en liksidig triangel. På bilden ses ett bichonhuvud med triangeln pålagd. För att fullborda denna balans måste skallen vara tillräckligt bred för att få rum med framåtriktade ögon, som ej sitter för tätt. Utan den bredden på skallen finner vi sannolikt tättsittande ögon som är placerade på sidan av skallen. Nosspegeln är framträdande och alltid svart. Stopet är svagt markerat.
Ögon Runda, aldrig mandelformade ögon, så mörka som möjligt, med mörka ögonlocksränder. Ögonen får inte vara utstående eller sneda, ögonvitorna får inte synas.
BFR:s kommentar: När man tittar på en Bichons ansikte skall man få intrycket av tre svarta punkter inramade av en vit päls, ögon och nos. Standarden önskar ögon så mörka som möjligt. Ljusa ögon förtar emellertid hela bilden som vi eftersträvar. De svarta ögonlockskanterna och halos framhäver ögat och förhöjer uttrycket. Halosen ger ögat illusionen av att vara större än det egentligen är.
Öron Öronen ska var hängande, väl täckta med långt strävt hår. Framåtriktade vid lystring så att örats innerkant vidrör skallen och öronlappens längd skall sträcka till halva nosens längd, inte så breda och tunna som hos pudeln.
BFR:s kommentar: Önskemål om strävt hår på öronen är en felöversättning, skall vara finlockig. Öronlappen är kort, v-formad och ganska tunn. De högt och framåtburna öronen hjälper till att fylla ut den runda ramen av päls som omringar ansiktet. Långa öronlappar eller de som är placerade långt bak förstör uttrycket, då de resulterar i ett mjukt spanielliknande uttryck som är motsatsen till det alerta och livliga uttryck som är önskvärt.
Bett Saxbett
BFR:s kommentar: Styrka och vidd i käken, både övre och undre, är ett måste för riktigt placerade tänder och fulltaligt bett. Man finner ofta ojämna bett och reducerat tandantal i en smal och dåligt utvecklad underkäke.
Hals Tämligen lång, väl ansatt hals med god resning. Rund och smal vid huvudet, kraftig vid skuldran. Längden omkring 1/3 av kroppens längd. Proportioner 11 cm * 33 cm för en hund med 27 cm mankhöjd.
BFR:s kommentar: Bilden illustrerar vikten av riktig längd och välvning av halsen. Välvd, tämligen lång, buren stolt och elegant. Det skall inte vara något tvivel om vad som är önskvärt i fråga om halslängd och hur viktigt detta är för en korrekt bichon-silluett. Mät med fingrarna från hjässpetsen till halsinsättning (A-B) för att få en korrekt halslängd. Jämför sedan med kroppens längd (C-D).
Bål Välutvecklad, tämligen lång bröstkorg med markerat förbröst och långsamt avsmalnande revben. Tämligen sluttande, inte markerade skuldror. Huden är tunn och åtliggande, buken väl uppdragen ganska greyhoundlik. Längden är bred och muskulös, lätt välvd. Bakdelen är bred och lätt rundad. Svanssättningen är något längre än rygglinjen. Låren är breda och muskulösa och väl vinklade och halsleden är mer vinklad än hos pudeln.
BFR:s kommentar: Välvningen över längden åstadkoms av både muskler och upphöjningen av ryggraden. Bichonens konstruktion här utgör en del som ger hans rörlighet av bakbenen. Det är viktigt att förstå vad som beskrivs här, så att det inte förväxlas med en överbyggd bak eller en omvänd rygglinje. Bröstkorg med lagom välvda revben, skall tolkas så att de inte ser ut som en tunna. Den skall vara utvecklad, ganska lång med ett markerat bröstben. Bichonerna och då särskilt hanarna behöver bli cirka 2 år innan bröstkorgen är fullt utvecklad.
Extremiteter Benen är framifrån sett absolut raka med fin benstomme. Underbenen korta och raka framifrån sett, från sidan något vinklade.
BFR:s kommentar: Pälsen är vilseledande, så det är bäst att kolla båda frambenen noga. På bichonen är det inte ovanligt att finna att ett av benen är krokigt.
Tassar Tassarna ska vara fasta, väl slutna och helst ha svarta klor, ett ideal som är svårt att uppnå.
BFR:s kommentar: Klorna kan ytterst sällan fås svarta och bör ej föranleda kvalitets- eller konkurrensnedsättning. Det är dock väsentligt att trampdynorna till övervägande delen är svarta.
Svans Svansen bärs vanligen högt och mjukt böjd i linje mot ryggen utan att vara ringlad. Svansens plym får emellertid falla ned på ryggen. Svansen får inte vara kuperad.
BFR:s kommentar: Svansansättningen skall alltså vara något längre än hos pudeln, men en för lågt ansatt svans går ut i en för vid båge bak innan den kan bäras över ryggen. Vanligtvis är hundar med för låg svanssättning benägen att bära sin svans på ”halv stång”, om de inte är upphetsade. Svansen får ej heller bäras så tätt mot ryggen att det ger avtryck på pälsen. Svansen bör bäras rakt och ej rulla ihop sig eller vara böjd åt någon sida. Korkskruvssvansen är ringlad till en hård boll och tycks vara isatt i baken istället för att bäras över ryggen. Detta är ett diskvalificerande fel.
Päls Fin, silkeslen i lätta korkskruvslockar, påminnande om pälsen hos den mongoliska geten. Varken rakt eller snott hår. Pälsens längd 7 till 10 cm lång. Endast nos och tassar kan klippas. Diskussion om bichonernas klippning eller icke jämförs med standardtexten, var livlig inför världsutställningen i Köpenhamn 1989. Med anledning av ett brev utsänt från FCI fattade den 22 maj 1989 NKU:s standardkommitté följande:
Paragraf 7 Förelåg FCI-cirkulär med uppmaning att strikt följa bestämmelserna beträffande förbud av klippning av Bichon Frisé annat än på tassar och nosparti. Förelåg också kopia av skrivelsen från DKK till FCI med önskemål om att ta upp diskussion på nytt. Konstaterade standardkommittén att i samtliga nordiska länder förekommer klippning av Bichon Frisé. Standarkommittén beslöt tillstyrka DKK:s skrivelse och överlämna densamma till NKU/AU för handläggande. Beslöt standardkommittén uttala att detta med klippning är en tolkningsfråga och att cirkuläret ej föranleder någon åtgärd.
Färg Helt vit. Hudens pigment skall helst vara mörkt.
BFR:s kommentar: Valpar föds ofta med aprikosfärgade fläckar på huvud och öron. Ibland är färgen förvånansvärt djup. När de har uppnått ett års ålder har det mesta av färgen försvunnit. Färgtillåtelse skall gälla för valpar och juniorer. Varje Bichon över 18 månader skall felas om den har överdriven färg.
Storlek Mankhöjden får inte överskrida 30 cm. Ju mindre desto bättre.
BFR:s kommentar: Klubben anser att FCI:s skrivning ju mindre desto bättre inte överensstämmer med kravet på kroppskonstruktion och sundhet, utan anser att alla hundar under maximigränsen skall bedömas lika. Beslutet skall aldrig göras på basis av storlek enbart, då storleken bara är en del av standardens önskemål. Man bör dock notera att alla förekommande mått i standarden, utgår från en hund med en mankhöjd på 27 cm.
Fel Så stark pigmentering att det bildas rödaktiga prickar i pälsen. Rak, vågig, snodd eller för kort päls. Avvikelser från normala bettet.
BFR:s kommentar: Skrivningen rödaktiga prickar i pälsen skall i översättningen vara aprikosafläckar i pälsen. Aprikosaskiftningar i pälsen får dock förekomma upp till 18 månaders ålder.
Rasstandard Chihuahua Korthårig
Den allmänt vedertagna teorin om rasens ursprung är att de levde i vilt tillstånd i Mexico för att vid tiden för toltekernas civilisation fångas in och domesticeras. Äldre chihuahualiknande hundar på målningar och skelett har även återfunnits på Malta och i Egypten, vilket gör att rasens ursprung är långt ifrån självklart.
Rasen är en renodlad sällskapshund.
Den är trots sin litenhet en mycket frisk och sund ras. Några särskilda rasbundna sjukdomar finns inte, men uppfödare undersöker knälederna på hundarna innan parning. Rasen ingår i Svenska Kennelklubbens hälsoprogram avseende patella luxation (lösa knäleder).
Chihuahuan är en hund med stor flock- och ägarinstinkt. Den försvarar gärna högljutt sin flock och sitt revir mot inkräktare, men så fort faran är över kommer den gärna upp i inkräktarens knä för att kela.
Chihuahua är världens minsta hundras. Det utmärkande särdraget är det äppelformade huvudet. Rasen finns i två varianter, kort- och långhårig. En chihuahua får väga allt från 500 g till 3 kg, men de allra minsta exemplaren är både ovanliga och ofta osunda.
Rasen kräver ingen särskild pälsvård. De kan badas när de blir smutsiga, och den långhåriga varianten ska kammas någon gång i veckan, för att undvika tovor.
Den är en aktiv hund som gärna hänger med på alla tänkbara aktiviteter, allt från agility och långpromenader till fredagsmys i tv-soffan. Den mår, som alla andra hundar bra av en fast uppfostran och regelbunden motion. Den ska varken förmänskligas eller daltas med bara för att den är liten.
Denna text är framtagen i samarbete med rasklubben.
Den allmänt vedertagna teorin om rasens ursprung är att de levde i vilt tillstånd i Mexico för att vid tiden för toltekernas civilisation fångas in och domesticeras. Äldre chihuahualiknande hundar på målningar och skelett har även återfunnits på Malta och i Egypten, vilket gör att rasens ursprung är långt ifrån självklart.
Rasen är en renodlad sällskapshund.
Den är trots sin litenhet en mycket frisk och sund ras. Några särskilda rasbundna sjukdomar finns inte, men uppfödare undersöker knälederna på hundarna innan parning. Rasen ingår i Svenska Kennelklubbens hälsoprogram avseende patella luxation (lösa knäleder).
Chihuahuan är en hund med stor flock- och ägarinstinkt. Den försvarar gärna högljutt sin flock och sitt revir mot inkräktare, men så fort faran är över kommer den gärna upp i inkräktarens knä för att kela.
Chihuahua är världens minsta hundras. Det utmärkande särdraget är det äppelformade huvudet. Rasen finns i två varianter, kort- och långhårig. En chihuahua får väga allt från 500 g till 3 kg, men de allra minsta exemplaren är både ovanliga och ofta osunda.
Rasen kräver ingen särskild pälsvård. De kan badas när de blir smutsiga, och den långhåriga varianten ska kammas någon gång i veckan, för att undvika tovor.
Den är en aktiv hund som gärna hänger med på alla tänkbara aktiviteter, allt från agility och långpromenader till fredagsmys i tv-soffan. Den mår, som alla andra hundar bra av en fast uppfostran och regelbunden motion. Den ska varken förmänskligas eller daltas med bara för att den är liten.
Denna text är framtagen i samarbete med rasklubben.